Köp din medicin direkt på nätet, pris från 365 kr.
Frakt, medicin & recept ingår

Tack vare effektiva behandlingar kan personer som lever med astma leva ett aktivt liv utan några särskilda begränsningar. Sjukdomen kan kontrolleras med förebyggande läkemedel mot astma, luftrörsvidgande astmamediciner samt kombinationsbehandlingar. De olika läkemedlen ska användas på olika sätt och det är vanligt att olika slags mediciner kombineras för bästa möjliga effekt.

Förebyggande läkemedel
Astma kan inte botas helt och hållet, men sjukdomen som ligger bakom besvären kan behandlas med anti-inflammatoriska läkemedel.

Det vanligaste förebyggande läkemedlet är förmodligen inhalationssteroider som intas med inhalator. Inhalatorn ska nästan alltid användas dagligen. Läkemedlet sätts vanligen in för personer som har astmabesvär minst två gånger i veckan och när luftrörsvidgande medicin inte räcker till för att hålla astman under kontroll. Inhalationssteroider är en effektiv behandling som förebygger astmaanfall, lindrar symtom, gör luftrören mindre känsliga samt förbättrar lungkapaciteten. Inhalationssteroider som intas via inhalator kan inte stoppa ett astmaanfall som redan startat.

För individer med svår astma eller det föreligger både astma och allergi kan det även behövas antileukotriener i tablettform. Likt inhalationssteroider verkar antileukotriener förebyggande och hjälper inte vid akuta astmabesvär. Om astman förvärras akut kan det vara nödvändigt med inflammationsdämpande läkemedel en eller två veckor. Ett vanligt inflammationsdämpande läkemedel är kortison.

Inhalationspreparat kan ge biverkningar som heshet, beläggningar på tungan, irritation på halsen och munnen samt i vissa fall även svampinfektion i munhålan. Risken för biverkningar kan minskas betydligt bara genom att skölja munnen ordentligt med vatten efter användning av astmainhalatorn. Antileukotriener kan i vissa fall ge biverkningar som huvudvärk, ont i magen eller humörförändringar.

Luftrörsvigande mediciner
Även om astman hålls under kontroll kan det uppkomma tillfällen när luftrörsvidgande läkemedel är nödvändiga. De kallas alternativt för beta-2-stimulerare och vidgar luftröreren genom få musklerna i luftrören att slappna av och gör det lättare att andas. Luftrörsvidgande läkemedel finns i olika varianter, snabbverkande och långverkande, som är tänkt att användas i olika syften. Det finns även varianter av luftrörsvidgande som är anpassad för särskilda behov som antikolinerga läkemedel, teofylliner eller kromoglikat. Antikolinerga läkemedel används oftast för personer som har svårt att tåla andra luftrörsvidgande. Kromoglikat används ofta för allergisk astma.

1. Snabbverkande. De ger snabb effekt och relativt kort verkningstid och används för ofta vid akuta astmabesvär. De ger bra resultat vid akut andnöd eller hosta. De är snabbverkande, effekten kommer redan inom 1-3 minuter och varar mellan 3-6 timmar. Den korta verkningstiden gör att de inte brukar användas som en daglig behandling. De används vanligen av personer som bara behöver behandling vid vissa tillfällen, exempelvis av personer med lindrig astma. Snabbverkande luftrörsvidgande finns även i varianter med längre verkanstid, upp till 12 timmar. Dessa kan användas som en del i en daglig underhållsbehandling tillsammans med förebyggande kortisonbehandling för personer med svårare besvär. Snabbverkande med lägre verkningstid används nästan aldrig som ensam behandling vid svårare besvär.
2. Långverkande. Luftrörsvidgande läkemedel med lång verkningstid ger symtomlindring i 12 timmar. De används ofta som komplement till förebyggande kortisonbehandling under särskilt jobbiga perioder när det behövs extra symtomlindring. Astmatiker som har svåra symtom kan vara i behov av både inhalationskortison och långverkande luftrörsvidgande mediciner under perioder eller hela tiden.

Kombinationsläkemedel
Kombinationsläkemedel kombinerar två olika sorters astmaläkemedel. Oftast är det en kombination av luftrörsvidgande läkemedel och olika formuleringar av kortison. En kombinationsläkemedel tillför alltså båda läkemedelen samtidigt. Det är en lösning som passar individer som behöver samma läkemedel och samma dos varje dag. Ett annat relativt vanligt kombinationsläkemedel kan även vara en kombination av inhalationssteroider och långverkande luftrörvidgande.

Dosering och användning
Astmabehandlingar ser väldigt olika ut beroende vilken sorts astma och hur allvarliga besvär individen har, så det är väldigt vanskligt att beskriva en ”vanlig” astmabehandling.

Det kan räcka med en inhalator med snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel för att behandla lättare astmabesvär som bara utlöses vid specifika tillfällen som exempelvis ansträngningsastma eller kall luft. Andra former av astma kan kombinera inflammationshämmande(ex kortison) eller andra förebyggande läkemedel(ex inhalationssteroiderna via inhalator) och någon form av snabbverkande läkemedel för att hantera mer akuta astmabesvär. Ibland kan långverkande luftrörsvidgande vara en del av den regelbundna behandlingen. Ett annat slags läkemedel som kan ingå i en behandling är antileukotriener. Behandling mot allergisk astma kan inkludera allergidämpande mediciner och kromoglikat.

Doseringen och användning beror helt på astmans svårighetsgrad, men behandlingen är ofta en regelbunden daglig behandling. Eftersom astma kan vara särskilt svår under perioder kan den vanliga behandlingen behöva kompletteras för att ge effektivare lindring av symtomen eller besvär. Exempel på sådana åtgärder är bland annat öka dosen inhalationskortison, sätta in långverkande luftrörsvidgande eller sätta in antileukotriener. Det kan även behövas starkare kortison i tablettform för kortvariga akuta behov.

Det kan ta några veckor innan medicinerna som används i behandling får effekt, men det är viktigt att vara konsekvent och inte avbryta behandlingen. Svullnad och slemproduktion i luftvägarna brukar gradvis gå ner under de första månaderna.